Anledningar till bristande näringstillstånd hos äldre kan vara kroniska sjukdomar med aptitlöshet, avmagring och depression. En fullvärdig kost är en förutsättning för att upprätthålla hälsan.

Nutrition är viktig för prevention och rehabilitering av äldre. En bra matsituation är viktig för friska äldre människors välbefinnande, för att skjuta upp och till och med att förhindra sjukdom och sjukdomsförlopp i sig.

Bra matvanor och god näring är förutsättningar för att annan behandling ska ha så bra effekt som möjligt vid sjukdom. Bra matvanor är särskilt betydelsefulla för de äldre.

Undernäring

Undernäring är resultatet av en process som startar när en persons näringsintag börjar bli mindre än behovet av näring; kroppens funktioner försämras och fett samt muskelmassan minskar. Det är mycket vanligt med undernäring bland äldre som får stöd av äldreomsorgen. Eftersom många äldre har liten aptit behöver de äta ofta om de ska få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen.

Fetma

I Sverige har omkring en halv miljon personer fetma och omkring 2,5 miljoner är överviktiga. Fetma förekommer i samma utsträckning hos män och kvinnor.

Fetma kan uppstå på grund av för stort energiintag eller för liten energiförbrukning eller av båda orsakerna tillsammans. Denna obalans kan uppstå av ett relativt litet men långvarigt ökat intag av mat och dryck samt av låg fysisk aktivitet. Ärftliga faktorer har betydelse för uppkomst av fetma.

Med fetma följer en rad sjukdomar. Fetma är den viktigaste riskfaktorn för typ 2-diabetes och en starkt bidragande orsak till den globala ökningen av denna typ av diabetes. Fetma har i epidemiologiska undersökningar visats vara en viktig riskfaktor för hjärt– och kärlsjukdom. De främsta riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom är dock hög ålder, rökning, högt blodtryck och blodfettsrubbningar.

En rad andra sjukdomar är associerade med fetma som vissa cancersjukdomar, gallsten och leverpåverkan, samt muskel- och ledbesvär. Fetma kan orsaka psykologiskt lidande, inte minst på grund av omgivningens intolerans och okunnighet. Det kan medföra negativa sociala konsekvenser, vilket leder till påtagligt sänkt livskvalitet. Den påtagligt sänkta livskvaliteten kan jämföras med andra svåra och livshotande sjukdomar.

Över hälften av både kvinnor och män över pensionsåldern är överviktiga. Övervikt är vanligare bland äldre än i yngre åldersgrupper, men förekomsten har inte ökat lika mycket bland de äldre som bland yngre. Bland de allra äldsta finns dock många underviktiga, och en ofrivillig viktförlust bland äldre kan vara ett tecken på undernäring eller sjukdom.

Diabetes

Hälso- och sjukvården har i nästan alla tider gett kostråd till personer med diabetes. Men det har ofta rått oenighet om hur stor betydelse kosten har för patientens hälsa och om den lämpligaste sammansättningen av kosten.

De flesta svenska dietister, läkare och sjuksköterskor rekommenderar att personer med diabetes främst ska äta mycket grönsaker, baljväxter, fisk och fullkornsrika livsmedel. De rekommenderar att intaget av fett ska bestå av hög andel omättade och låg andel mättade fetter. Det totala energiintaget ska anpassas till energibehovet.

Sådana kostrekommendationer vid diabetes ifrågasätts med jämna mellanrum. Under olika perioder har fokus i diskussionerna legat på innehållet av protein, kolhydrater och fett. Även på fördelningen mellan olika typer av fett och kolhydrater och på måltidsordningen.

Matförgiftning

Äldre är känsligare för matförgiftning än yngre, friska personer. Konsekvenserna av ett insjuknande kan också bli allvarligare. På äldreboenden kan utbrott av matförgiftning leda till stor sjuklighet. Det finns flera orsaker till att äldre är mottagliga. I samband med åldrandet försvagas immunsystemet, särskilt vid sjuklighet eller efter större operationer. Försvagat immunsystem kan också bero på undernäring. Regelbunden motion och näringsrik och välbalanserad kost kan förbättra äldres immunförsvar.